torsdag 11 april 2013

Motivation som bränsle.

"Åh, det tar aldrig slut", utbrast sonen när han tog fram sin pestiga fysikläxa.

"Nej, det gör det inte", sa jag och gick till tvättstugan.

Så ser ju faktiskt livet ut. Vare sig man vill eller inte. Saker måste göras fast man inte vill. Fast det är skittråkigt att städa och tvätta så måste det göras. Jag tycker det är urtrist att planera, handla och laga mat också. Men det måste fixas även det.

Hur kan man få en kille på 15 och förstå att allt inte är askul? Att livet faktiskt kommer att gå ut på att även göra sånt som är tråkigt. Så är det självklart för alla tonåringar. Klart man bara vill göra roliga saker. Men med en vanlig tonåring kan man prata, resonera, förklara. Orsak - verkan.
För en 15 åring med ADD och högfungerande autism (avskyr den benämningen), som är helt motiveringsorienterad så blir den utmaningen lite klurigare.

Att försöka få honom att förstå hur världen ser ut.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar