Min mamma är inte dum hon.

Jag visade mitt text om "One of those days" för min mamma. Inlägget jag skrev häromdagen. Hon vet inte om denna blogg, men hon vet att jag tycker om att skriva.

Det tog en liten stund. Sedan damp det ner ett svar i min mailbox. 

Jag läste det rakt upp och ner och mina tårar bara sprutade.  Liksom utan hejd.

Sedan frågade jag henne om det är ok för mig att använda hennes text. Jag fick det.

Så här kommer hennes svar till mig.

"Kära barn.

Hur kan du bara misstänka att du är negativ.
Du tillhör vardagshjältarna.
Du är närvarande. Du är inte bara där.
Du känner igen det som sker.
Du är där hela tiden.
Du förbereder dig, för resten av dagen/natten
Du är där igen, Väl förberedd, väntar, tränger dig inte på.
Du stannar.
Du lyssnar.
Du vet vad du väntar på, en lugn kropp och en lugnare själ.
Om även bara för den natten. Så är den sovande natten guld värd.
Du väntar på allt detta. Du vet att det kommer även om ditt inre är olyckligt.

Du är en stjärna, en pärla, en ängel, en alldeles fantastisk mamma.

En önskan jag har. Att du blir av med att tänka negativa tankar om dig själv.
Det finns det andra människor och tillfällen där negativism passar.

Som du önskar ditt barn, önskar jag mitt barn, känn alla goda vibrationer jag sänder över havet.
Till det får även du en puss på pannan."

Min mamma är helt enkelt bäst.