söndag 9 juni 2013

Det tog nästan 16 år.

För första gången på 15 år gick jag och maken på middag där barnen stannade hemma och klarade sig utan barnvakt.
Ingen av dem protesterade när vi berättade om att vi var bjudna på denna middag och att de skulle vara hemma själva.

Till middag skulle de göra en egen pastasallad. Allt var bestämt och de var beredda när vi drog i väg med taxin.

Efter ett par timmar  ringde makens telefon där vi satt som bäst och åt våran mat.
Då ver det storebror som ringde och sa att han hade hittat ett par schnitzlar i frysen och om det var ok om han kunde steka till dessa.

Det var helt ok, sa maken.

Efter ytterligare några minuter kom det ett mms till maken. Då var det lillebror som skickade en liten bild på sin middag. Han hade för för första gången tillagat äggröra. Det åt han till middag.

Det var det enda vi hörde av från killarna på hela kvällen. Det var helt tyst på telefonerna. Otroligt förvånande.

När vi senare kom hem satt båda två i soffan och tittad epå Indiana Jones. Sams. Mätta. Lugna.
Och inte nog med att de hade fixat sina egna middagar helt själva så hade de till och med gjort iordning i köket efter sig. Jag var helt chockad!
Diskat, plockat undan, gjort snyggt.

I vår familj är detta så enormt stort. Trots att storebror snart fyller 16 år så har han aldrig varit ensam hemma en lördagkväll utan nån barnvakt. Vilket är ganska så ovanligt för killar och tjejer i den åldern annars. Då vill man ju inget hellre, än att vara ensam.

Hoppas han kände att att det var en ok kväll och att det kan hända flera gånger.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar