Tänk att fotboll kan vara det enda i livet som ger mening

Jaha.
Killen mår nog inte så bra för tillfället när allt kommer omkring.
Jobbet som han är anställd på är en projektanställning kan man säga. Han är anställd för att utföra ett visst uppdrag och han hade på sig till den sista december i år.
För två veckor sedan blev han klar med den uppgiften. Han har jobbat på otroligt bra och är alltså klar.
Nu har han fått nya uppgifter som han ska jobba med fram tills års skiftet.

Och nu tar det stopp.
Han kan inte ladda om över huvud taget.
Det känns ism om hela hans system bara har stannat av. Hans ork är borta och hans motivation har svalnat betydligt.
Tänk så enormt svårt det kan vara att bara ladda om.
När det som man är tänkt att göra, redan är klart. Och då få nya uppgifter. Herregud, så tufft livet är. Vilket otroligt energiras.

Och hur i hela friden kan vi hjälpa honom med detta?
När han kommer hem från jobbet lägger han sig i fosterställning på soffan med ansiktet inåt. Han är helt slut. Under dessa tre månader han har jobbat har han verkligen hållit ihop sig så fantastiskt bra att  det är hölt makalöst gjort.

Att det nu kommer en liten dipp, ett litet bakslag är ju inte ett dugg konstigt egentligen. Nånstans.

From den 1 januari vet han inte vad han ska göra. Han vet bara i dagsläget att ekonomi är inget han vill jobba med resten av sitt liv. Han vill inte jobba med matte eller teknik heller. Han inser med sin självinsikt att hans diagnos gör hans liv ganska smalt.
- Om jag ska göra ett bra jobb åt min arbetsgivare behöver jag göra nåt som är roligt på mitt jobb. Jag förstår att inte alla går till sina jobb och har roligt varje dag. Men de klarar av det iallafall. Jag skulle aldrig klara det. Jag behöver not som motiverar mig och det gör att jag kan gå till jobbet.

Och det enda han tycker är roligt är fotboll. I alla former och iochförsig.
Men vad sjutton skulle han kunna göra som han kan försörja sig på genom sin fotboll?