måndag 23 september 2013

Magkänslan

Kom hem vid 21.30.
Båda killarna satt i soffan och tittade på filmen "Svensson Svensson".
Sams och tillsammans.
Maken på annan ort.

De hade ätit och gjort läxorna. Plockat ur diskmaskinen. Allt väl.
MIn stolthet bubblade över.

Vid kvart i tio var det dags att säga till lilleman att gå och lägga sig. 15 minuter hann jag se honom den här kvällen. Jag stoppade om honom, vi kramades och sa god natt.

Storebror i soffan en stund till.
Som vanligt är den egna stunden med mig en rutin som han behöver på kvällskvisten. Det är alltid nåt som behöver luftas efter en hel dag.

"Idag gick det inget bra på svenskan, mamma".
"Okey, berätta", sa jag.

"Vi skulle skriva en recension om en novell på datorn som finns i skolan. Men datorerna funkade inte så vi kunde inte skriva nåt. Så vi fick sitta där alldeles i onödan och en hel lektion gick åt skogen. Snacka om slöseri med tid, mamma! NU måste vi ju göra det där nån annan gång! Och det är inte ok. Det är ju därför vi har lektioner, eller hur?"

Plikttrogen.

I morgon har storebror sovmorgon. Ända till 10.00. Jag måste åka hemifrån redan 07.20. Han behöver således klara sig själv och hålla koll på när han behöver gå till bussen osv. Han bestämde sig dock för att gå upp med mig redan vid 6 tiden. För att "det känns bättre".

Och jag får så himla dåligt samvete. Jag mår helt enkelt skit över att lämna honom. Jag gick omkring på jobbet ikväll och mådde så dåligt. Jag vet helt ärligt  inte om jag kommer att fixa att jobba så mycket och ofta,  kväll och helger. Hela mitt väsen reagerar. Känner ingen som helst glädje, har ont i magen, är trött hela tiden och denna klumpen i magen som inte försvinner.

Strax efter 22 gick även vi och la oss denna kväll. Honom såg jag alltså i ca 40 minuter.
Han har släckt sin sänglampa, men jag vet inte om han har somnat ännu. Jag håller mig vaken en stund till. När jag släcker min lampa vet jag om han sover eller inte. För har han inte somnat så ropar när han märker att jag släcker.

Ligger här i min sköna, varma säng och det känns som om min magkänsla försöker säga mig nåt.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar