tisdag 13 oktober 2015

När folk runt omkring vill hjälpa

I morgon hade sonen enligt schemat endast ett engelskaprov klockan 13.00. Värdelös tid.
Så många timmar ledigt innan han ska göra provet är bara en enda lång transportsträcka med ett enormt ångestpåslag.

Ringde och mailade berörd lärare efter att sonen bad mig göra det. Han hade ett eget önskemål om att få göra samma prov direkt på morgonen istället. Och skulle läraren ha lektion eller så, så erbjöd sig sonen att sitta ensam i en sal på egen hand. "För man kan inte fuska på det här provet, mamma!", vilket han aldrig i sitt liv skulle göra heller, men det vet ju inte lärarna såklart.

Och jag bara älskar det! När sonen vet själv vad som orsakar hans stress och vad som orsakar hand ångest. Och han vet exakt hur han kan undvika såna situationer och har dessutom egna lösningar att föra fram.
Och det tror jag är otroligt viktigt.
Att faktiskt lyssna på vad våra barn har att säga. För oftast har de faktiskt en egen lösning på sitt eget problem. De vet oftast bäst själva vad de behöver och vad de inte behöver.
Det är bara vi vuxna som behöver förstå det.

Den berörda läraren i det här fallet har vi inte haft kontakt med personligen tidigare, då rektor tog på sig ansvaret att informera alla sina nya medarbetare kring vår son i början av terminen.

Som sagt, jag både ringde och mailade denna man. Hans kollega som svarade på deras arbetstelefon tog mitt meddelande och berättade att han slutade klockan 16.00.

När klockan var 16.05 ringde jag upp igen. Jag fick då tag på honom. Han hade sett mitt meddelande men inte hunnit ringa tillbaka.

"Självklart löser vi det här. Vill han ha ett eget rum eller vill han sitta med den andra klassen som gör samma prov då klockan 08.10?"

Jag svarade att han helst vill sitta på egen hand.

"Då får han det!"

Så var det fixat. Den här gången också.
Tack alla som verkligen vill hjälpa till. Tack alla som verkligen gör sitt yttersta för att vår son ska kunna sätta på sig sin nybeställda studentmössa i vår.
Vilket inkluderar även mina arbetskollegor som tillåter mig att kunna skriva alla dessa mail, ringa alla dessa samtal osv.

Återigen, ett stort tack!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar