tisdag 27 maj 2014

Låt för f-n alla vara som de vill

Sonen har ett hår som inte riktigt följer tyngdlagen, kan man säga.
Hans hår växer uppåt hur långt det än blir.
Han har många och tjocka och lockiga hårstrån.
Hans hår blir en enda stor krusbärsbuske.

Frisören gick han till första gången när han var 12. Motvilligt, men han insåg att det var nödvändigt.
Innan dess var det jag som klippte honom. När han var riktigt liten gjorde jag det i sömnen faktiskt. Gick hur bra som helst. När han blev större satt han framför tv och en film som han sjölkv fick välja. En period fick han till och med en liten peng för det.
De sista åren har han frivilligt gått och klippt sig. Men efter en lååååång betänketid. Det sker inte med blixtens hastighet. Han får bestämma själv när.

Han använder endast ett par jeans. Han har inga i reserv när de tvättas. Jeans började han använda först i åttan. När vi flyttade utomlands. Annars är det bara mysisar som gäller. Utan knappar, inga dragkedjor.
I tröjväg har det alltid varit t-shirts med Nike-märke eller adidas-märket. Kan funka även med Umbro.
Aldrig andra vanliga t-shirts med snygga mönster eller coola texter på. Pike'tröja kan användas i enstaka fall och då endast på golfbanan. Aldrig skjorta. Jo, på förra årets skolavslutning. Då ville han även ha slips.

Han kör sin stil, sitt race. Oavsett vad andra säger eller tycker.
När han var liten försökte vi få honom att testa annat, men icke. Det blev konflikter och han mådde skitdåligt. Till slut la vi ner det kriget.

Idag berättade lillebror att det hade kommit fram en tjej till honom i skolan.
Hon går i åttan och lillebror känner väl henne lite granna. Hon had ei allafall frågat om han har en storebrorsa.
Ja, det hade han ju.
- Du har mycket tuffare klädstil än honom och du har snyggare hår!

Det här berättade han för mig i bilen på vägen hem från skolan.
Jag blev så ledsen.
Hela mitt hjärta dunkade så hårt.

Vad ska lillebror svara på ett sånt påstående?
Han som vill vara den där tuffe och coole killen, och som innerst inne älskar sin storebrorsa jättemycket.

Varför låter inte folk bara andra få vara som de är? Varför säger man så överhuvudtaget?

Han blev retad när han var liten.
Hans egna ord när det hände var bara - man vänjer sig.
Är det så nu med?










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar