Denna efterlängtade skolavslutning

Två söner - två skolavslutningar.
En gick ut åttan igår.
En går ut första året på gymnasiet idag.

Och nåt nytt har inträffat.
Jag får lära mig nya saker varje dag nu förtiden.

Under grabbarnas ALLA skolavslutningar har jag varit med. Sen 6-års, som det hette då, tills förra året då vi avslutade deras skolgång utomlands.

I år. Nej, ingen mamma på plats.
Jag hade i lite i förväg kollat med jobbet om jag kunde vara borta nån timme eller två som igår torsdag. Mina snälla kollegor sa att det skulle kunna funka.
Eftersom det här är första avslutningen i deras nya skolor har vi aldrig varit med just i deras rutiner och vanor om hur en avslutning går till just hos dem.

Jag frågade lillebror om det var ok att jag hänge med till Borggården där de skulle samlas, för att sen gemensamt vandra mot skolan. Och där skulle jag dra mot jobbet.
Men nehej. Ingen mamma fick följa med.
Sonen klädde isg så fint och var så himla snygg när han helt ensam gick ut genom yttterdörren igårmorse. Han stängde dörren. Och där stod jag i hallen. Och fick klara mig själv bäst jag ville.

Helt nytt för mig.
Mitt problem. Ingen annans.

Nu på morognen stack storebror.
Han och hans kompisar hade bestämt att alla ska ha på sig jeans, vit tischa och kavaj.
Allt var förberett och klart. Eftersom han endast har ett par jeans var det inte särskilt svårt att välja vilken byxa han skulle ha. Men de var nytvättade.
Han klippte sig faktiskt häromdagen.
Ordninggjord och jättesnygg drog han till sin skolavslutning.
 Mellan 09.30-10.15 sak de vara i mentorsalen. Sedan ska de vara i aulan fram till 11.30. Sonens mentor har sagt att där behöver han inte vara med, för där kommer det garanterat vara ett fasligt oljud och mycket folk osv. Hon varnade för ett treorna kommer att föra ett kraftigt väsen ( med all rätt, de har en dag att fira ! ), tal ska hållas, stipendium ska delas ut mm.

Sonen vill göra ett försök till vara med.
Pappa hämtar honom 11.30. Om han inte har ringt innan.

Ingen mamma med på denna avslutning heller.
Helt nytt för mig.
Känns mycket märkligt.