Kallar till möte med lärare

Sonen flaggade för några veckor sedan att han är rädd för att bränna ut sig om han fortsätter i det tempo som han lever i.
Varningsklockorna bara dånade i mina öron och jag kände att det var hög tid att reagera och inte minst agera.
Vi kallade till möte med alla sonens lärare där vi kan ge alla samma information och där de har möjlighet att kunna ställa frågor till oss föräldrar om den situationen som våran familj befinner sig i. Och inte minst sonens situation. Och vad den innebär för alla inblandade runt omkring honom.

Jag har under hösten mailat, ringt och pratat med en del av de som undervisar honom, men det har inte hjälpt. De har inte tagit oss på allvar och vi behöver prata med alla. Och vi behöver vara lika tydliga mot dem som de behöver vara mot vår kille.

Den 18 december klockan 16.00 är vi välkomna till lärarkonferensen.
Sonens psykolog ska även han närvara för att "säga några kloka saker", som han själv sa. Han ska prata om "rimlig kravställan" och vad konsekvenserna kan bli om man inte tar sonens diagnos på allvar.

Den 19 december ska vi till BUP för den sista återkopplingen samt för att eventuellt få den nya diagnosen.
Det lutar åt att han kommer att få en diagnos, men inte riktigt vilken av alla sorter som finns inom autism spektrum tillstånd.

På BUP där vi har genomfört hans utredning frågade de rent ut vad våran Hemma-BUP egentligen sysslar med då väntetiderna är så kollossalt långa.
De anser att det inte är riktigt klokt.
"Hur jobbar de?" var frågan som jag fick. Samtidigt som de bara skakade på huvudet.

Vad glad jag är att jag tog tag i det själv och hittade detta underbara BUP med kunnig och fantastisk personal.

Och sååå tacksam för att de tog emot oss så hjärtligt med sina öppna armar.