tisdag 3 februari 2015

När hjärna brinner

KOm hem efter en dryg timmes skön avslappnande yoga vid 19.20. Provade första gången förra tisdagen. Gillade det så mycket att jag köpte ett kort för vårterminen när jag kom tillbaka dit ikväll.

Efter en kvarts bilfärd hem i total tystnad utan varken radio eller telefon såg jag fram emot en lugn kväll i soffan iklädd min flanellpyjamas och middagen på bordet.
Men jag möttes av en make i fullständig kaos här hemma. Hans outredda, men förmodade ADHD hade kickat in. Den kickar i och för sig hela tiden oavbrutet, men nu höll hans hjärna på att brinna upp inifrån. Han kan hålla många bollar i luften samtidigt, men blir det för mycket så brinner hans hjärna. Och han tappar all fokus.

"Här får du en lägesrapport", sa han så fort jag klev innanför dörren. Med en röst och en ton och kroppsspråk som bara han kan ha och alla i familjen vet hur landet ligger just då.

Han höll på att städa i köket efter att hela mixern med en liter smoothie hade spillts ut över hela diskbänken då delen med knivsatsen i själva mixern hade lossnat, så när sonen lyfte upp hela bringaren lossnade botten. Med blåbärssmoothie överallt som följd. Handdukar på golvet, papperskorgen på golvet, och till råga på allt skulle Farmen just börja. Hans favvoprogram.

Tidigare under dagen har han kört och skjutsat sonen från skolan till gymmet, från gymmet till hem. Och däremellan pluggat matte med lillebror.
Samt fått reda på att storebror har matteprov nästa vecka och har inte koll på nåt i det kapitlet. Sonens kunskap hänger alltså endast på pappan. Jag har inte en chans i hela världen att kunna hjälpa till och det  vet maken vilket lägger ännu mer ansvar på honom i den här frågan. När inte skolan fixar det.
Och så vet han att han själv är borta ons-tors med jobbet. Samt att han åker på cup med lillebror över helgen.
Han såg bara allt svart och såg ingen lösning om när han skulle kunna plugga matte!!

Plus att vår köksrenovering har tagit enormt med kraft på både mig och maken. Tusen beslut som ska tas och påminn mig gärna om att jag aldrig mer i mitt liv ska bygga om ett kök.
Samtal med byggaren ikväll om kakel och lite snack om det. byggaren kommer över en stund i morgon och snackar vidare. Jag får ta hand om honom.
Vår takbox är ute på Blocket och självklart kommer det en köpare till den i morgonkväll. Då har jag lovat att jag ska ta hand om den köparen. På torsdagmorgon kommer Erikshjälpen och hämtar köksbord, kläder och glas och porslin.

Det är maken som har haft all kontakt med  byggare och takboxköpare men han kan inte vara hemma i morgonkväll. Och det stressar honom enormt.
Som det kontrollfreaket han är.

När jag hade fått lägesrapporten av min man och han gick in i vardagsrummet för att se Farmen gick jag och la mig i min säng.
Jag kunde inte göra någonting.
Orkade inte. Ville inte.
Jag ville inte ta över i köket och städa smoothie. Jag ville inte diska upp efter deras middag. Som maken had fixat också under kvällens lopp.
Jag ville inte prata. Med nån.

Jag låg där i mörkret alldeles ensam ett bra tag.
Samlade kraft. Andades. Tänkte att kvällen inte blev riktigt som jag hade önskat.

Gixk upp till slut.
Fixade i köket.
Maken kom in. Trots Farmen på TV.
Han hade lugnat sig. Han hade landat.
Vi hjälptes åt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar