Trots alla härdsmältor som hela dyker upp med jämna mellanrum ( senast i eftermiddag när han vägrade åka iväg till kvällens A-lagsmatch i uppdrag som bårbärare. Men nu är han iallafall där som en av fyra killar från sitt fotbollslag. ), så är jag så glad och lycklig över en sak. Eller egentligen två saker.
Han har en kille i sin klass som han umgås med på dagana i skolan. De har kul ihop och har varandra under rasterna. Men endast i skolan ska tilläggas, inte på fritiden.
Men då finns sms och facebook och de har sin kontakt på det sättet.
För hur jobbigt det nu än är i skolan så underlättar det ju enormt mycket om man vet att det finns en kompis som väntar på en i skolan. Eller som faktiskt saknar en när man inte är på plats.
I vilket fall som helst så värmer det ett mamma hjärta så himla mycket!
Jag får en känsla som säger att sonen liksom "hör till". Iallfall hos den här kompisen.
Det gör mig glad.
Och som tur är finns det visst en del söta tjejer att vila ögonen på och det gör att det finns ytterligare skäl till att masa sig upp på morgonen för sonen.
Det gör mig oxå glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar