Kompisar hemma

Jag har ikväll varit på personalmöte med jobbet.
Maken är på annan ort över natten.
Lillebror har varit på egen fotbollsträning.

Storebror således alldeles ensam en kväll. Ett par timmar.
Han bjöd hem två killar på Fifa kväll. Killen som går i samma klass, samt killen han går på gymmet med. Trygga killar. Känt varandra sen 6-års. Jag hade förresten dessa killar på dagis när de var små.

Han köpte hem dricka att kunna bjussa på.

Nu.
Fatta lyckan när jag kommer runt häcken med bilen efter mötet nu vid åttahugget.
Svänger in på garageuppfarten och det första jag ser är en moppe. Och en cykel.
Och min första tanke:
"Jaaaaa!! De är kvar fortfarande!!"

Kommer in i hallen.
En hjälm på golvet.
Skor överallt.
Doftar killar.

Går ner i källaren.
Lillebror har kommit hem från träningen. Urnöjd med sin insats. "Mamma, det var min roligaste träning ever!"

Går in till storebror och grabbarna.
Säger tjena.
Försöker visa mig hur lugn som helst. Som om det här är hur vanligt som helst i våran familj.

Medan hjärtat bara vill skrika av lycka!!

Nu sitter jag i sofffan med en kopp te. Leendes.
Det är vår storebror som har kompisar hemma nere i källaren.

Lycka är att höra dem prata.
Lycka är att höra dem skrika "yes".

Asså. Fatta lyckan!