I morse kom sonen upp med mig när jag åt frukost.
Han berättade att han hade sovit dåligt och hade vaknat redan vid 04 tiden och då legat vaken en bra stund.
"Ok, och du väckte inte mig den här gången?", frågade jag.
"Nej, mamma. Jag mådde aldrig dåligt, jag hade bara tråkigt", svarade han då.
Och jag blir så stolt över honom.
Han lär sig steg för steg att klara av sitt eget liv. Små små myrsteg, men det är dock steg.
Han börjar förstå att det inte är farligt att "bara ha tråkigt". Han börjar känna skillnad själv på att just må dåligt och att bara ha tråkigt.
Det är en fantastisk insikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar