onsdag 20 augusti 2014

Den här väntan - och att alltid behöva ligga på

Innan sommaren blev vi förvarnade om att sonens medicinläkare på Bup skulle flytta från Öppenvården till Slutenvården. Hon skulle alltså börja ta hand om de ungdomar som behöver ligga inne på psyket.

Hon lovade att Bup skulle meddela oss när de visste vem som skulle ta över hennes patienter inom Öppenvården.
Och hon har inte hört av sig.

Jag misstänkte att det här kan ta lång tid så jag ringde Bup för två veckor sedan för att fråga hur landet ligger, utan att det då var sådär superbråttom bråttom med medicinpåfyllning. Men liksom snart. Och så för att i november ska sonens andra läkarintyg för körkorttillståndet vara inne.

De visste ingenting och sonens psykolog lovade att han skulle ha med sig ett namn till mötet förra torsdagen. Tyvärr glömde vi båda två bort det i hetsen på det mötet. Men han ringde till min stora förvåning upp mig på fredagen. För att tala om att ingen vet vet nåt fortfarande.
Han lovade att Bup ska höra av sig igen när de vet nåt nytt.

Nu har det gått ytterligare en vecka. Inget samtal.
Snart har det gått en månad och då börjar det bli bråttom.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar