På andra sidan bordet

Där har jag suttit idag.
På andra sidan bordet.

Jag har alltid varit föräldern som suttit på ena sidan.
Idag har jag varit pedagogen på den andra.

Mamman och pappan ska till sitt livs första Bup möte nästa vecka. Och ville ha med sig "nåt matnyttigt". Deras son är en aning svårhanterlig och visar det både hemma och på förskolan.

Att vara på andra sidan bordet kändes en aning annorlunda. Mycket märklig känsla.
Att förbereda mig för att kunna tala om för mamman om hur hennes snart fyraårige son är hos oss på förskolan. Att vara den professionella. Men som ändå inte har befogenheten att tala om att "din son har en diagnos". För det kan inte jag veta. Jag kan bara berätta vad det är jag ser och vad vi upplever på förskolan.

Och det gjorde jag.
Och jag ser nånstans att de endast är i början på sin resa.