På måndag börjar skolan igen för mina killar.
Lillebror börjar i nian.
Storebror ska börja i tvåan på gymnasiet.
Fattar inte att de har blivit så stora.
Men iallafall.
Inför skolstart har vi i morgon ett möte. Bokat sen innan sommaren.
Till det mötet är så himla mycket folk inbjudna att jag nästan har tappat räkningen.
En spec-pdeagog från hab, psykologen från Bup, avgående rektor, den nya rektorn, alla lärare samt en kille som är anställd på skolan som bibliotekarie men som har koll på det mesta av det mesta i hela skolan, som är tänkt att bli en tillgång och resurs för sonen för ev läxhjälp, vägledare, helt enkelt en vuxen att kunna gå till vid behov.
Jag har denna vecka kontaktat både den från hab och psykologen på bup för att få bekräftat att de dyker upp och inte glömmer bort mötet.
Överenskommelsen innan sommaren var också att just dessa två människor som aldrig tidigare har träffats skulle pratas vid på telefon om situationen för vår kille för att de ska vara på samma bana i morgon.
Och det visade sig att båda två var förberedda och klara för att imorgon inför lärare och två rektorer påvisa vad sonen har för styrkor och svagheter och var det extra stödet behöver sättas in.
Vi har till i morgon även fått det schema som sonens klass har fått preliminärt inför år 2 hemskickat åt oss. Ett schema som schemaläggaren har gjort underverk med. En hen som säkert kan trolla med fingrarna. För ett bättre schema kan nog inte fixas fram.
Det mesta av våra, och framför allt sonens, önskemål har kunnat tillgodoses och verkställts.
- Inga sovmorgnar
- Inga håltimmar, förutom en långlunch varannan tisdag
- Inga långa dagar
- De flesta lektioner i en och samma sal
Otroligt bra fixat.
Med reservation för kanske en liten förändring. Men iallafall.
Första delen på mötet i morgon kommer lärare att närvara på. Då lägger vi fokus på vilket stöd han behöver inför sin inlärning och själva undervisningsdelen.
Den andra delen är det Hab, Bup, rektorer och så jag. Då ska vi prata just schemaönskemål, vilken kurs han ev kan hoppa över då han redan i ettan klarade av tre årskurser i spanskan, mm.
Så tänk gärna på mig en smula i morgon bitti klockan 08.30.
Sonens framtid står på spel och hösten måste verkligen börja bra så han inte tappar tron på skolan eller på sig själv.
Mer saker händer just nu.
Jag och maken har blivit inbjudna av Hab till en föräldrarutbildning inom autism spektrum tillstånd.
Under fem torsdagseftermiddagar få lära oss mer om det som är vårt liv. Jag har anmält oss båda två. Jag har fått okeyat av min chef att kunna gå. Maken kommer på de torsdagar han kan.
Sonen har blivit inbjuden av Hab att få vara med i en grupp med ungdomar med samma diagnos under hösten. Syftet med den gruppen är att prata med varandra. Lära sig av varandra och kunna delge andra av sina egna erfarenheter. Samt att få hjälp av professionella att lära sig mer om sin diagnos.
Vi har anmält honom till detta.
Har ingen aning om han tänker gå, eftersom han inte ett dugg är intresserad av andra människor egentligen. Han har sagt att han ska gå. Men jag tror på det när jag ser det.
Hösten sätts alltså igång på allvar och med ett högt tempo redna från början.
Jag får hålla i hatten och bara be till högre höjder att mina batterier är tillräckligt laddade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar