Hela lovet och nu två dagar i skolan utan conserta.
Har gått hur bra som helst än så länge.
Han märker ingen som helst skillnad själv. Och det vi märkte som en stor skillnad när han började gå på Conserta var att han från ena dagen till den andra helt plötsligt kunde sortera sina läxor på ett mycket bättre sätt än tidigare då det inte gick alls.
Nu har det gått ett par år och han har i hela sin person mognat en hel del.
Vilket i sig kanske bidrar med att han klarar sin vardag på ett enklare och bättre sätt. Att han växer med sin egen uppgift vill säga. Att han lär sig och har lärt sig massor av verktyg för att hantera situationer som uppstår i hans vardag. Han vet numera väldigt klart och tydligt vad han mår bra av och vad han inte mår lika bra av och han kan avväga och välja göra det han själv mår bäst av. När han var yngre och liten valde vi åt honom. Då var han tex tvungen att följa med på saker och ting för att vi ville det och inte visste bättre. "Han lär sig nog!", "han måste lära sig!", "alla andra kan ju!" lät det från oss på den tiden.
Vi avvaktar två veckor till, enligt medicinläkare, för att kolla och jämföra. Vi skriver även anteckningar för att lättare kunna se nån mönsterändring eller minnas bättre av vad som har hänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar