Det händer mycket i sonens liv just nu. Precis som för alla blivande studenter kan jag tänka mig.
Skolan börjar ta slut. Lektioner som ställs in. Uppgifter som har lämnats in. Betygsnack med lärare. Viss komplettering i nåt ämne.
Balträning.
Nästa vecka stenhård balträning med två kvällar a fem timmar per gång. Då är det genrep i själva arenan.
Sedan är det äntligen bock på den.
Veckorna efter balen är det Vinbrännboll med klassen. Lådbilsrace mellan alla treor i skolan om placering för klassens utspring. En tur till Liseberg med halva klassen, där sonen ska vara en av chaufförerna. Det är mycket fest och sonen har själv berättat att han har skrivit upp sig på listan för inköp av alkoholhaltiga drycker. För det finns äldre syskon som köper ut.
"Lugn mamma, du behöver inte vara orolig. Det är inte så att jag har beställt 10 liter sprit om du trodde det. Det kanske rör sig om 10 öl ungefär."
Känns mycket märkligt i vilket fall som helst.
Annars har han sedan ett par veckor tillbaka redan börjat ett av sina sommarjobb. VARJE fredagskväll mellan 17-19 har han lovat sin fotbollsklubb att hålla i klubbens egna specialträning genom hela sommaren. Vilket betyder att det är mellan 5-7 stycken från de yngre årskullarna den första timmen och lika många från de ålder årskullarna den andra timmen och de ska tillsammans få lite extra specialträning av vår son som huvudansvarig. Varje lag bestämmer vilka i laget som "får chansen" vilken fredag. Och det betyder att han är upptagen varje fredag hela sommaren.
Igårkväll hjälpte han en av sina gymkpompisar att göra ett av sina projekt för skolan. Kompisen behövde några kompisar för att utöva en pedagogisk uppgift och det skulle vara just på gymmet. Efter det vid 22.30 tiden igårkväll fick jag ett sms:
"Vi stannar kvar och kör ett armpass i natt med Bertil, Erik och Isak." Den här Isak jobbar på gymmet och kan således vara där efter stängning.
Va? Jag somnade som en stock och vaknade inte ens när han kom hem.
Det går åt så enormt med energi till så enormt många grejer att han inte orkar det som vi andra kallar det lilla. Så till frukost orkar han inte ens bre sina smörgåsar. "Jag ORKAR inte bre, mamma!"
Då gör mamman det såklart. För det som är så enkelt och litet för mig kan vara droppen som rinner över för min son. Och blir jag dömd som en curlande mamma så får det vara så. För jag bryr mig inte ett dugg. Jag vet varför jag gör det och det är det viktiga.
Och köpa balbiljetter är en annan grej. Kan inte han, då gör jag det. För jag ser så mycket annat positivt som händer.
Det är så mycket nu att han till och med väljer att stanna hemma i helgen när resten av familjen drar söderut till min bror med familj där min brorsson ska döpas.
Just pga den här extraträningen som han håller i samt balträningen tidigt på söndag. Och så är det ju en viktig fotbollsmatch på tv lördagkväll som han absolut inte vill missa gudbevars. Och jag har sagt att vi har ingen lust att sitta som på nålar hela lördagen under dopet för att bara stressa hem till den där matchen. Då gjorde han sitt eget val.
Och det valet var nog bra för alla parter. Han är lugn. Och jag är lugn.
Och inget stress nånstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar