söndag 13 mars 2016

Astrologen får mina ögon att brännas en lördagkväll i bilen

Vi sitter i bilen. Jag o maken. På väg till en middag i glada vänners lag.
Radion skvalar i bakgrunden medan vi småpratar.
Plötsligt säger maken:
"Om vi skulle gifta om oss idag, då skulle jag öva och sjunga den här sången för dig i kyrkan. Den är så mycket du. Den är verkligen du."

Va, svarar jag. Jag har inte ens hört vilken låt radion spelar.

"Jo, det har jag tänkt på i flera år. Du är inte påmålad och falsk som andra. Du är inte tuff och kall och hård som andra. Du är den finaste."

Jag höjer volymen. Jag tystnar. Jag lyssnar. Jag har hört den så många gånger förut. En av mina favoriter. Mina ögon tåras. Jag lägger min hand på min mans hand. Bara sitter så. Tills låten är slut.

Den värmen som är i bilen just nu. 
Mitt hjärta glöder. 
Jag känner att det här är nog bland det finaste min man nånsin har sagt till mig. Eller visat sin kärlek på till mig. 
Jag är rörd. Tagen. Säger det till honom.


"Så du är en tvilling, jag visste det,
det såg jag nästan direkt,
styrd utav Solen och Mars kan jag se,
vi är så gott som redan släkt.
Du är en framåt person,
som har en hög ambition,
en lycklig framtid astrologen spår,
vart du än på vägen går.

Du är den vackraste jag mött,
inte påmålad och falsk som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött,
och när du har mej när jag tar dej,
din hungrande kropp får frid,
bortom all rum och tid.
Då är du den finaste jag mött.

Och nu sitter dom och skriver poem,
dricker rödvin var kväll,
löser alla världsliga problem,
och älskar till skalden Sundell.
Måste människor slåss,
får aldrig hända oss,
man måste tänka klart va positiv,
förverkliga sig själv och sitt liv.

Du är den vackraste jag mött,
inte tuff och kall och hård som andra,
du har väckt upp det jag trott var dött,
och när jag har dig när du tar mej,
min hungrande kropp får frid bortom all rum och tid.
Då är du den finaste jag mött."


Under middagen tänker jag på känslan i bilen.

Jag söker hans blick över bordet. Hans ögon är redan på mig. Han ler. Jag ler. Hans ögon glittrar. 
Och jag känner att han menar det.

Och det känns just där och då som om vi har en hemlis som ingen annan vet. Efter 20 år tillsammans.




2 kommentarer: