Jullovet är slut

Klockan är slagen.
Jullovets sista dag är här.

Vilket betyder inför skolstart jobbiga kvällar, dåligt med sömn. Svårt att komma till ro.
Häromnatten var sonen vaken till 03.00. Han var klarvaken och kunde verkligen inte somna.
Han gjorde många tappra försök, men till slut gav han upp och vi satte oss i soffan. Med ett glas mjölk.
Själv var jag så trött att jag mådde illa.

Många ungdomar med npf har svårigheter med sömnen. En del av dem kan ändå klara sig själva under tiden som resten av familjen sover. Men det klarar inte våran kille. Han fixar inte att vara vaken ensam med sin ångestproblematik som han har.
Och så har vi lärt oss att ju senare på förmiddagen han tar sin Concerta desto senare går den ur kroppen på kvällen och då tar det ännu längre tid att varva ner. Därför händer det att han på lov och helger när vi sover lite längre inte tar medicinen för han prioriterar att kunna somna på kvällen.

I vilket fall som helst så flaggar sonen för skoltrötthet.
Hans pliktrogenhet som är så bra i många lägen håller på att bränna ut honom. Han säger själv att det tempo som han har pluggat i under hösten kommer inte att hålla i längden.
"Mamma, jag kan inte plugga under samma förutsättningar som de andra."

Och jag vet ju det.
Men hur fan kan vi hjälpa honom.
Han kan inte vara i skolan 8 timmar om dagen, komma hem för att göra ännu mera skolarbete. Han behöver återhämta sig för att orka med nästa dags skola.
HUr gör andra med ungodomar som går på gymnasiet? Med denna diagnos.

Jag behöver alla tips i världen.

Har ni några ess i rockärmen att ge mig?
Så jag kan få maken med på samma tåg. Så han kan förstå vikten av sonens återhämtning.

HJälp!!