"Mamma, du sitter väl uppe en stund med mig", frågade 16 åringen igårkväll. Som alla andra kvällar.
Självklart sitter jag uppe en stund med dig älskade unge. Jag kommer att sitta med dig så länge du behöver. Tills du nån gång finner ro i själen och kan känna ett lugn i kroppen.
Det är därför jag finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar